I had to take a trip to the hospital when I had slipped on the ice.
Finns det något tristare än dessa undersökningsrum som man blir inplacerad i, samtidigt som man lyssnar till personalens röster och ser dem springa fram och tillbaka?It´s so boring to just sit and wait and listen to all the voices and watch tha staff run back and forth.
Det enda man kan sysselsätta sig med är att betrakta den intressanta utrustningen. Undrar just om lampan kan blinka och snurra?
The only thing You can do is to watch all the equipment. I just wondered if taht light by any chance can flash and spin.
Ser ju lite glad ut på hårda stolen där jag fakstiskt hittade en ställning som var OK bara jag höll i armen.
Held my arm and found a quite good position even if the chair was a hard one.
Själv fick jag vänta i ca 3 timmar innan jag fick träffa en mycket trevlig läkare som konstaterade att revbenen troligtvis hållit. I alla fall hade de inte punkterat lungan. Man tackar! Men nu rör jag mig mycket låmgsamt och får hjälp att klä på mig eftersom jag inte kan böja mig ner till fätterna.
The sign had the information on how long time other patients had to wait. I waited for 3 hrs. But I met a nice doctor who stated that my ribs probably weren´t broken and my lungs were whole. Thnx alot! JE is my personal helper as I can´t reach my feet.
Det enda man kan sysselsätta sig med är att betrakta den intressanta utrustningen. Undrar just om lampan kan blinka och snurra?The only thing You can do is to watch all the equipment. I just wondered if taht light by any chance can flash and spin.
Så glad jag var över lite sällskap och moraliskt stöd. Jag ogillar sjukhusmiljöer å det grövsta, åtminstone i rollen som patient. (Jag hade en mycket kort karriär i branchen en gång i tiden men det är ju en helt annan sak)
I was happy to have some company. I don´t lika hospitals even though I once worked at one.
Ser ju lite glad ut på hårda stolen där jag fakstiskt hittade en ställning som var OK bara jag höll i armen. Held my arm and found a quite good position even if the chair was a hard one.
Själv fick jag vänta i ca 3 timmar innan jag fick träffa en mycket trevlig läkare som konstaterade att revbenen troligtvis hållit. I alla fall hade de inte punkterat lungan. Man tackar! Men nu rör jag mig mycket låmgsamt och får hjälp att klä på mig eftersom jag inte kan böja mig ner till fätterna.
The sign had the information on how long time other patients had to wait. I waited for 3 hrs. But I met a nice doctor who stated that my ribs probably weren´t broken and my lungs were whole. Thnx alot! JE is my personal helper as I can´t reach my feet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar